Kakako
Det är bara att acceptera sig själv, för den man är. Vara glad för att man har hittat något, som man tycker om att göra. För mig har mina knasiga små ordvitsteckningar blivit ett behov. Och när jag får en idé så måste jag bara sätta mig och börja leka fram den. I dagens bild ligger det för mig flera infallsvinklar.
Dels logiken som min äldste son använde när han lärde sig prata. Mjölk kallade han för nono, så när han ville ha oboy sa han nonolad = mjölkchoklad.
Minnet när jag i förstaklass fick lära mig av en klasskamrat att göra varm choklad på riktigt, då man först gör en smet av kakao, socker och grädde som noga smakas av innan man häller på den varma mjölken.
Så även Olle Eksells klassiska ögon till ögonkakao, som har blivit ett större varumärke än själva produkten.
Och till slut när jag och dottern igår kväll pga av det ruggiga vädret var tvungna att göra varm choklad på riktigt, så kom Kakakon in i min hjärna. För det är så den funkar, mixar ihop bilder och ord som jag sedan måste förverkliga. Genialt eller vansinnigt, skit samma. Varför välja.
